Help me to carry the fire

Jag har visst varit lite dålig på att uppdatera min blogg. Ovanligt. Men jag har inte haft något liv på sistone. Klockan ringer 5.30. Jag går upp, åker till jobbet, jobbar, åker hem från jobbet, kommer hem 18.30, äter, sover, går upp osv.. Ond tråkig cirkel. Don't get me wrong, jag är väldigt tacksam över att jag har haft ett jobb i ett halvår nu, men om jag skulle ha det jobbet till vardags, så skulle jag bo lämpligare till, så skulle man orka leva lite utanför jobbet också. Jag har som tur är det väldigt roligt på jobbet till och från, även om vissa dagar känns som tapetklister under foten :) Men nästa onsdag, den 3:e november, då jobbar jag min sista dag. Det ska bli SÅÅÅ skönt att få komma hem till Linkan. Jag har varit hem två gånger, TVÅ(!!), sen jag "flyttade" till Storvik i början av maj. Det är sjukt. Men snart är det ordning och reda igen. Jag längtar efter att komma hem till mitt igen. Eller ja, mitt och Rickards såklart :)

 

Men innan jag flyttar hem till min och Rickards fina lägenhet igen, så ska jag och mamma och pappa minsann ta en sväng förbi Oxford för att hälsa på Evve! :) 5-8:e november blir vi borta, och jag längtar som en apa. Ska bli en bra start på min arbetslöshet! :D Så kanske jag får tillbaka lite glädje och ork :)

 

Nu sitter jag och väntar på att mamma ska komma hem. För när hon gör det, så ska vi försöka boka in en weekend i Visby i början av december, för då ska jag om allt går som det ska få träffa min bästa Klumpe Lina och hennes lilla guldklimp Nea :) Det gillar vi!

 

 

Kram på er som fortfarande kikar in på min blogg då och då :)

 

En del av Linkan. Winnerbäcks old hoods, faktiskt.


Parkeringshus byggdes
Ett litet steg för människan
Ett stort steg för betongen
och den rotlösa känslan
Som ännu ett hinder
på vägen mot den råa romantiken

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback