Idag hände det en grej.  Vill inte riktigt prata om den här. Men jag har gått som i en dimma hela dagen. Tårarna har kommit lite då och då.. Ont i magen av oro. Tankarna som svävar iväg åt olika håll..

Tänker på världens bästa K och finaste mamman. Och alla andra runt omkring såklart.
En dag i taget.. Och jag håller tummarna så hårt jag bara kan och hoppas allt allt blir bra igen. Det måste det bli..


Kram